Det är intressant hur hjärnan fungerar. Med det skulle jag kunna sluta men det är inte lika roligt.
Det hörs och märks runt om i hela världen. Kan komma från personen bredvid dig, kassören på Ica eller vilken random människa som helst. Man kan egentligen tro att det är någon form av lag att man vid minsta motgång skall sucka och ifrågasätta olika företag eller människors kompetens.
Det är ett lustigt fenomen hela saken anser jag.
Att känna sig sviken av SL när tåget är sent eller bli arg för att tåget är i tid och hinner stänga dörrarna innan man hinner fram. Att bli irriterad över att det hinner slå om till rött innan man når fram till korsningen eller se den gröna gubben blinka klart innan man hunnit fram till övergångsstället. Båda är exempel på när världen är orättvis och det måste man givetvis få bekräftelse för så man suckar och klagar på att livet är jobbigt. Helst mot någon som står i närheten.
Jag blir själv irriterad ibland och förut kunde jag bli irriterad på massa saker vilket ofta ledde till en negativ känsla som la sig över det allt och blev ett standardtillstånd vilket slutade med att man inte visste vad man var irriterad över.
Till slut kände jag någonstans att det inte gav något så därför har jag under en längre period, kan inte svara för när jag började då det inte är eller var något experiment, så har jag försökt att se positivt på saker och ting. Man börjar med små saker som att inte lägga energi på att man missat en tunnelbana, en grön gubbe eller att det helt enkelt bara är kallt utomhus(eller varmt för den delen).
Med detta menar jag inte att man ska acceptera alla orätter som sker och bara glida med och vara glad för allt. Det handlar mer om att välja fajten. Hur kul är det att vara irriterad på massa småsaker eller annat som man inte kan påverka? Är en person irriterad på något blir lätt person två irriterad på något utan att veta vad och vips så är det dålig stämning på flera håll. Enligt klart ensidig forskning så vill jag nog påstå att livet är lite trevligare om man är glad.
Kontentan av detta inlägg är att genom ett uns tålamod och lite vilja så kan man förändra sitt tankesätt och även hjälpa andra att tänka om. För min del har det börjat med att just inte bli irriterad på småsaker. Detta blir sedan till en vana och dagarna har helt plötsligt inte samma irritationsnivå. Trevligt tycker jag.
/Psykolog-Olle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar