Bilderna är rätt små men är klickbara om man vill se hela.Tänkte bara skriva en sen om än en slutgiltig säsongssammanfattning. Min totala skörd med fotbollsmatcher blev s j u. Är väl godkänt med tanke på var jag bor fast ej godkänt eftersom det är jag själv som valt att flytta dit där jag bor.
Det blev ju lite efterspel till DIF-assyriska men DIF har nu svarat på det brev som disciplinnämnden skickat ut och det är mycket vettiga svar på det som skett och för alla som inte var på plats och bara grundat sina åsikter kring detta via kanaler som aftonbladet eller liknande tycker jag bara synd om. Media säljer lösnummer och inga är så jagade som fotbollssupportrar så det är givet att minsta grej, särskilt involverat DIF blåses upp som döden för fotbollen etc. Dock var det ju fortfarande förbannat jävla korkat att slå till assyriskaspelaren när övriga tusental var inne på planen för att fira. Men men. Får se vad som beslutas i straffväg.

I vilket fall så började resan i göteborg med en härlig 0-6 förlust i April iår. Grymt väder, helt ok arena och 0-3 efter 25 minuter. Fantastic! Tobbe Hysen gjorde väl två men valde att inte fira vilket är respekt. Bra snubbe.

Senare i maj var det dags för Malmö borta. Torsk 1-2 efter att en viss ex-gnagare tyckte han skulle göra sitt första mål för mff. Jämn match i övrigt och jäkligt sjyst arena.

Det dröjde till Juli innan det blev nästa match och då blev det två möten mot elfsborg på en vecka. Först på stadion där DIF hade 1-1 länge men sedan lyckades Teddy Lucic göra 2-1 med 5 min kvar efter flipperspel i straffområdet. Bortamatchen en vecka senare som jag var på med Annika o Nisse ledde DIF med 1-0 i 80:e minuten för att sedan förlora med 3-1. Första gången jag var i Borås.

Nästa match var derbyt mot hammarby två veckor senare, åkte upp med JKsyd för att se DIF förlora med 1-0 tack vare ett självmål av Markus Johannesson. Hammarbyklacken skanderade "Superettan, här kommer Djurgårn". Årtusendets största jinx kan man tänka såhär i efterhand(hihi).

Veckan efter det var det dags för Örebro borta, jag var uppe i tumba då så jag körde till örebro med Nisse, Annika, Matte och Pontus i bilen. Torsk 0-2 efter en straff i 2a minuten och en kontring i 87e.
Här blev det sedan uppehåll och matcherna sågs efter det på televisionen. DIF lyckas sedan via tre bragdmatcher och en viss Mattias Jonson säkra allsvenskt kval mot Assyriska. Efter första matchen borta i södertälje där Jonson vilades föll DIF tungt med 2-0. Vi var ett gäng här nere som ändå tyckte att ska DIF ner ska vi iaf vara där och se det.
Så vi åkte upp till stadion söndagen den 8e November. Hoppfullt då det faktiskt inte var kört. Efter 0-0 i paus och totalångest efter att DIF dominerat så får de in två mål i andra halvlek och det går till förlängning. I minut 27 av 30 så gör då, frälsaren, Mattias Jonson 3-0 efter ett inlägg och närkamp med målvakten och DIF spelar allsvenskt även 2010. Då sa jag yes asså.
Det följde som sagt vissa lågvattenmärken till detta såsom att slå till enassyriskaspelare men även vissa utspel från assyriskahåll. Enligt deras vice ordförande, i en krönika på deras egen officiella hemsida så påverkades assyriskas spelare av hemmapubliken. Det och att inget av målen borde godkänts av olika skäl för att domaren var för rädd och detta också som en följd av hemmapubliken är bara löjligt. Det är bland annat det som hemmaplan är till för och dessutom tror jag inte Ingvarssons beslut påverkades av publiken, han är mer erfaren, om än kass, än så.
I kvalet har båda lagen varsin hemmamatch att dra nytta av, det är inte som i allsvenskan där aik har två fler hemmamatcher än alla andra lag.Och för de som noterat resultaten under detta år så kanske ni också sett att jag hade S E X raka förluster innan assyriskamatchen. I grevens tid typ :)