Väl på plats i kassmyraskolan så var det det vanliga tugget. Plustecken hit och europas världskarta dit. Kändisar från den tiden var Jonny på träslöjden, skånska Gun i syslöjden och mattanten Dagmar.
Jag hade en liten talang under denna tid, av nån anledning var jag bra på matte, snabb och sådär. Lägga ihop tresiffriga tal var inga problem. Kungligt var det och givetvis jävligt hett hos tjejerna.
Förutom nöjet att gå i skolan så spelade vi
liten boll på rasterna. Lätt genomgång: Utanför gympasalen fanns det bänkar. Man delade in i två lag som fick varsin bänk och spelet gick ut på att sätta bollen i mål(som var det andra lagets bänk).
Det var som fotboll men studsade den upp och man fick tag på den med handen fick man ta tre steg med bollen och sen var man tvungen att skjuta iväg den. Bollen i sporten var för övrigt en tennisboll.
Man behövde inte spela utanför gympasalen utan det räckte med att det fanns två bänkar med lite avstånd emellan.Detta var en kortare genomgång för åren 88-94 i Kassmyraskolan som givetvis var tuffare och ballare än tönt-björkhaga eller bonn-malmsjö.
Jag gick samtidigt på fritids i Broängen, på Kärrspiran. Här gick jag tillsammans med folk som skulle att börja i Kassmyraskolan i fyran då de gått de första tre åren i Uttranskolan. De fick givetvis svårt i början att bli godkänd av mig och mitt posse men det löste sig till slut ändå.
Det här är en bild cirka 4 timmar efteråt jag tyckte att det var en bra idé att vänta lite för länge med att slänga ner fläskkotletten i stekpannan. Det stänkte lite skulle vi kunna säga och det var inte helt milt. Reaktionen var i stil med "Aj!" och samtidigt drog jag armen bakåt och slog i dörrposten så armbågen stoltserar med ett fint märke så den slapp bli utan och får vara med i gemenskapen. 
